Mitt lillhjärta finns inte mer....

... och jag vet inte hur jag ska hantera det! Kan inte sluta gråta, kan inte tänka på annat... det är det mest fruktansvärda jag någonsin gjort. Hur går man vidare?

Fem veckor gammal

Ceasar föll ihop förra måndagen och slutade andas, men kom tillbaka. Åkte till Gammelstad på onsdag och där gav de honom tre månader. Igår blev han riktigt trött och ville inte äta, dricka eller gå ut så gärna och sen började han gnälla när man rörde i honom. Fanns inget annat att göra än att låta honom somna in.

Mattes lilla älskade goding, spring där tillsammans med dina vänner.

Busa i snön, gnid nosen fram och tillbaka. Ditt hjärta besvärar dig inte mer.

Pappa kom till mig igår och talade om att det var dags, att han tar hand om dig.

Säg åt honom att du vill ha godis, på det sättet som bara du kan.

Åk båt, skäll på fiskar och bit dem. När någon kliar dig, knorra som du brukar.

Riv sönder posten i småbitar, be dem klia magen. Fnys när det är något du inte tycker om.

Och kom ihåg.... matte älskar dig så obeskrivligt mycket, nu och alltid!

Du är världens bästa hund och ingen kan någonsin ersätta dig!

Update!

Har blivit lite pikad på att det saknas uppdatering - jag håller med!

Det har hänt en del sedan semestern. Jobbet har börjat och nu börjat flyta på. Gympan har dragit igång igen och det är så otroligt skoj! Glädjen och energin som kom fram i sommar håller i sig och nu har vi "repstopp" i ett år vilket behövs. Våra måsten sedan vi flyttade in ska inte få ta lika stor del längre utan nu ska vi bo och hinna umgås - både med varandra och med våra nära och kära. Det sista projektet innan vi får slappna av helt är att sätta klinker i garaget, men sen så!

I fredags gjorde jag en otroligt viktig sak. Jag träffade min faster som jag inte träffat på flera år. Tankar om pappa har börjat komma allt oftare och jag fick veta mer om honom, men även om min faster, farmor och farfar, och om mina kusiner. Känns otroligt bra. Märkte många saker hos mig som säkerligen kommer från pappas släkt.

Ska uppdatera med lite höstbilder från trädgården någon gång längre fram. Första frosten kom natten till fredag, men det mesta har klarat sig. September har hittills varit riktigt varm och härlig!

Avslutar med att skicka ett JÄTTEGRATTIS till sötaste Anton nere i Karlskoga som idag fyller ett år. Världens goaste kille!

Semesterrapport

Vi njuter av väder, varandras sällskap och av att få vara riktigt lediga utan några som helst måsten. Noliamässan fick besök av oss två dagar, men bara tre timmar första dagen och två timmar andra dagen. Vi är nu på Jävre fiskecamp och bor i "Harrys lada". Dörren är så liten att vi får böja oss dubbla för att komma ut, men det är charmigt! Robert har tagit mig hit för att jag skulle få känna när större fiskar nappar, och det har jag fått också!

Såhär nöjd var jag igår! Två fina regnbågar! Man kan dock ifrågasätta min fiskeklädsel :)

Det känns dock inte som riktigt riktigt fiske eftersom de är uppfödda i en odling och inte känner till annat än pellets till mat, men man fick komma på en liten teknik för att få upp dem. Dessa två fick jag med fem minuters mellanrum när vi väl kom på hur de fungerar.

Jag inhandlade ett flugspö på Noliamässan som jag hade hoppats på att kunna fiska med, men de skulle aldrig nappa på det. Jag tränar i alla fall lite här, och får ut linan fint nu. Har "bara" fastnat i klänningen två gånger :)

Imorgon åker vi vidare och hälsar på Carola och Tobbe i Råneå och sedan åker vi till Rörbäck och övernattar hos min morbror och hans fru innan vi börjar åka hemåt. Det blev längre semester än vi trott, men vi har inte bråttom hem och myser båda två av att få tid med varandra. Nu ska vi strax gå upp och äta buffé som de tillagar i stora muurikor över öppen eld. Ren- och älgkött, lax med potatis och sallad. Ska bli väldigt gott!

Långväga besök, utflykter och projekt

I en veckas tid har vi haft äran att ha besök från Karlskoga. Mina vänner Persson och Michaela och deras 10 månader gamla son, Anton - som för övrigt är världens charmtroll som stulit mitt hjärta!

Titta bara på honom! :)

En dag besökte vi Nikkaluokta och fick se Kebnekaise.

En annan dag åkte vi till Killingefallet. Robert var helnöjd då man kunde sa stora laxar med blotta ögat.

Hela veckan var underbar. Vi hann ta igen "tid vi missat". Har inte träffat dem på två och ett halvt år och det blev mycket tal om forna tider. Vi har hunnit ta det lugnt och mysa samtidigt som jag hunnit visa dem "mitt Norrland". Tack snälla ni för en helt underbart ljuvlig vecka!

Då de åkte påbörjade jag och Robert nästa projekt. Vår slänt bakom garaget har sett hemsk ut med ogräs som stuckit upp ur sanden här och där.

Vi började gräva ur slänten...

... sätta trall som bildar etage...

... idag gjorde vi en stentrappa i natursten...

... det slutliga resultatet...

... och igen.

Stentrappan i närbild.

Krusbär har flyttat in. Här röda, även en buske med gula krusbär bor granne med denna.

En purpurapel (Malus Rubin) fick flytta in. Äntligen! Som jag väntat på mitt äppelträd!!

Denna sötnos får avsluta bildkavalkaden idag. Den har flyttat in i blombänken och snurrar så fint på propellern då det blåser :)


Nu ska vi avsluta alla projekt här hemma och prova på hur det är att "bara" bo i ett hus. På ett år ska vi inte påbörja ett enda nytt projekt, känns skönt! Min käre sambo behöver verkligen det, och jag också för den delen.

Sommar = underbart!

Inte får man då klaga på vädret. Måste vara närmare 30 grader varmt idag. Jag har klippt gräs, vattnat och målat mest hela dagen. Framsidan är nog faktiskt klar nu och ser ut såhär:

På baksidan återstår en del småpet på nedervåningen, plus gaveln (på garage och hus) ut mot vägen.

Jag sitter ute på balkongen och bloggar. Jättemysigt med ljust trägolv, trasmattor och massa blommor :)

Här ser ni bland annat Physalis och granatäppelträd!

Jag påbörjade ett nytt litet projekt förra veckan, så nu har jag pallkragar med smultron...

... och jordgubbar :)

I blomlandet blommar tulpanerna för fullt och bjuder på färgprakt.

Här tillsammans med Alpaster.

OCh så avslutar vi med en bild på Ceasar, från vår premiärfisketur för året :)

Han njöt i fulla drag, for omkring som en virvelvind och skällde så fort jag kastade i draget. Trodde han var sugen på fisk. Tji fick jag. Jag får bottennapp, och då vaknar hunden extra mycket, det är ju sjögräset han vill ha!! Jag hade glömt bort hur barnsligt förtjust han är i att hugga det när det kommer upp. Man får passa krokarna bara. När husse fick en öring brydde han sig inte alls...

Ha det så gott i värmen, och njut, mys och lev, dessa dagar är till för att ta tillvara!

Stor kram!

"Nytt" hus

Oj! Det känns som att det var såå länge sedan vi bodde i denna lilla stuga.. men det är bara drygt ett år sedan vi flyttade därifrån. I exakt ett år bodde vi där, innan vi flyttade in i vårt alldeles eget hus! Då såg huset ut såhär...

Och nu är det som ett helt nytt hus. Robert spikade klart nya bron i veckan så nu börjar den också få samma färg som huset...

Balkonggolvet har antagit en ljus härlig färgOch baksidan har också börjat bli ljusareRabatten närmast huset grävde jag ur förra sommaren. Många sorter har kommit tillbaka, och några har jag planterat dit i år.

Aklejan "Nora Barlow" är ny för i årOch stora blomlandet har också vaknat till liv. Ser fram emot att få se det växa till sig mer i år

Huset ändrar färg, och blommorna börjar grönska mer och mer. Det känns ljuvligt. Mitt ljusa balkonggolv gör mig glad. Där ska det vara trasmattor på golvet sedan, och fullt med blommor överallt. Härligt!

Imorgon jobbar skolfröken sista dagen och tar därefter sommarlov. Allt känns himla bra nu!

Stor kram

Normalt kvinnlig

Jag gjorde ett test på facebook, om hur kvinnlig jag var. Detta blev svaret:

Du är den normala kvinnan - som klarar sig utan plastikoperationer för att se bra ut! Du klarar dig i ur och skur och lyckas ständigt med dina uppdrag. Din karriär går bra, du har hela livet framför dig. Du är lagom kvinnlig, du ses vara naturlig utan att du behöver rulla dig i kodynga, utan håller dig fräsch. Keep going!

Det stämmer nog ganska bra. Bryr mig lite, men det är inte hela världen.

Gick hem tidigt från jobbet idag. Körde mina lektioner, sedan hem. Har ingen röst, känner mig rätt orkeslös och trött. Tror kroppen börjar säga ifrån när man varit igång 07-22 varje dag rätt länge nu. Det började med veden - kapa, klyva och stapla. Sedan tog målningen vid, och så ska man försöka hinna med att hålla det okej inne också.

Har de senaste dagarna funderat på en sak... Varför har vissa människor så stort behov av att trycka ner andra för att själva få må bättre och framstå som "bättre"? Att påtala det som inte är "perfekt" hos/med någon, bara för att få tala om det? Inte ha någon direkt anledning till att ens yttra det egentligen. Det stör mig, och sårar... även om jag vet att problemet egentligen inte ligger hos mig.