Såhär ser man ut nuförtiden, men så är det bara tre veckor kvar till beräknad förlossning imorgon.
Känns härligt att vi snart får träffa lillskrutt, men samtidigt så känns det läskigt nära. Självklart känns det mest bra och underbart, men är vi redo att bli föräldrar med allt vad det innebär? Svaret är självklart ja, det är ju detta vi längtat efter så länge! Ändå finns oron där, hur blir jag som mamma? Jag vill ge barnet kärlek, trygghet och en god självkänsla. H*n ska veta att h*n är älskad precis som h*n är... Då h*n blivit lite äldre ska regler och konsekvenser vara en naturlig del, det tror jag bringar trygghet i närvaron. Barnet ska också alltid veta varför man inte får göra vissa saker. Det ska finnas en anledning till att mamma/pappa blir arg ibland... Många tankar blir det, men med kärlek och trygghet tror jag att ett barn mår gott.
1 kommentar:
Det kommer att bli hur bra som helst för den lilla skruttungen, men visst undrar man hur man ska få till allt. =)
Härligt att det börjar närma sig. Minns att jag saknade den lilla bäbisen i magen när han var ute. Så tomt och stilla däri. Och min egotid med honom var över =)
Jo, David har fått gå. Men han har intervjuer för tre jobb imorgon så vi håller tummarna.
Skicka en kommentar