Disktrasa

Idag känner jag mig som en urvriden disktrasa, som inte får tillbaka någon energi. Måndag och tisdag kämpade jag på med jobbet fram till efter lunch, men har fått åka hem båda dagarna. Idag dunkade huvudet då klockan ringde och jag bestämde att nu är det bara att stanna hemma och försöka komma på fötter igen. Huvudvärk, illamående, inga krafter alls. Har varit mycket sista tiden, och man kanske ska ha åtminstone en kväll i veckan utan planer?! Och försöka att bara göra det man måste på jobbet...

Ute är det snöstorm. Fönstrena har en massa snö "fastblåst" på sig, och det bara viner runt knutarna. Idag blir en riktig ligga-under-filten-dag och försöka kurera sig. Få se om huvudvärken släpper, har knaprat piller i flera dagar nu, utan resultat.

Måste bara visa lite bilder på vad som väntar Asta då hon kommer hem:

Prinsessmatskål + vattenskål
och matchande underlägg

Mysbädd

Jag hoppas och tror att jag nu har allt som behövs för att hon ska få det så bra som möjligt. Planerar och står i. Idag är det en månad tills jag åker ner och får hämta hem henne. Alla biljetter är färdigbokade så det är skönt.

Nästa lördag har vi Vårpiffningen att se fram emot - tjejdagen som jag och Jenny planerat ihop. Ska bli superkul! Har bokat en tid till Regina också, hoppas på att få höra hur älskade Ceasar har det, även om det säkert kommer bli tungt också. Tror och hoppas på att han är med pappa.

Nu blir det ryggläge... huvudet dunkar. Kram på er!

Astas ankomst...

... gör mig så otroligt glad. Nu har jag äntligen något att se fram emot. Ett djur KOMMER att komma in i mitt hem igen och då kommer jag må så mycket bättre. Det har väl fungerat att vara hemma utan Ceasat stundvid, men oftast fruktansvärt tungt. Jag planerar, funderar och läser böcker om katter och deras språk. Det är fascinerande att man tidigare tyckt att de varit lite läskiga. Har bara handlat om att man inte kunnat läsa av dem. Har ju fått träna på Vante, och man börjar se på honom när han fått nog osv. Första inköpet till Asta blir i alla fall en klösmöbel som jag ska hämta imorgon. Många av dem är så vansinnigt fula att jag aldrig hade velat ha dem i vardagsrummet, men den här är helt okej. Kostar en del, men då kan den också få vara en del av inredningen som jag kan acceptera :)

Har också beställt kattlådor, en bädd som hon ska få ha i ett annat rum om hon behöver komma ifrån då vi har barn på besök och sådär, matskålar, leksaker... Lisa (uppfödaren) gör det till en lätt överföring i alla fall, hon får inte vara på köksbord och möbler hos henne heller så det är riktigt bra. Tror det här kan bli hur bra som helst, och jag är så glad att vi får köpa just denna tjej!

Nu ska jag iväg på gymmet med Jenny och svärmor. Härligt!

Nytt år - nya möjligheter

Livet måste gå vidare, även om jag fortfarande saknar Ceasar så det gör ont. Min goa pojke... Jag måste gå vidare, och vi har nu kommit fram till att en ragdolltjej ska få flytta in med oss.

Hon heter idag Carolina hos uppfödaren, men jag har bett Lisa (uppfödaren) att börja kalla henne för Asta som hon kommer få heta hos oss. Ser väldigt mycket fram emot det och planerar för att allt ska bli så bra som möjligt. Ingen hund skulle kunna ta Ceasars plats än, och jag skulle inte blivit nöjd med någon hund tror jag. Med en katt blir det annorlunda, då hon får en "ärlig chans" eller vad jag ska kalla det. Jag har inga förväntningar från början så att säga. Det kommer bli jättebra och hon kommer bli min lilla prinsessa. Är tydligen väldigt tjejig av sig :)

För övrigt så har jag inte ätit något sedan nyårsafton, så jag klarade mina två veckor! Har bara druckit kostersättning för att nollställa kroppen och kunna börja om med bra mat och utan kaffe-/sötsug. Ska börja äta lite försiktigt och sedan trappa upp det mer. Raka vägen in på GI-spåret. Det här kommer gå vägen!

Vintern kom...

Vintern kom i år också. Snön föll på söndagen efter att Ceasar fick somna in. Ironiskt, det var vad jag önskade att han skulle få hinna uppleva igen. Nu är det -24 grader ute, och säkerligen 40 cm snö. Två månader efter att han inte orkade mer... min lillälskling. Sorgen är inte lika lamslående längre, men finns med mig hela tiden. Vissa dagar går bra, andra rinner tårarna hejdlöst. Han har efterlämnat ett stort tomrum, dels i huset, dels i mitt hjärta. Han var så klok, så go, så underbar, så lojal, så väldigt personlig...

Älskade vän (foto taget 12 sept)

Livet går vidare, om än på ett annat sätt. Jag är otroligt glad över att ha fått ha Ceasar i mitt liv, och att det var just han som kom till mig. Han har gett så mycket glädje och så mycket kärlek, varje dag. Jag skulle inte vilja vara utan en enda av de dagarna. Matte älskar dig!

I huset har vi nu blivit klara med våra projekt och ett års repstopp väntar. När garagegolvet var färdigklinkrat dukade vi långbord och hade garagefest. Detta var något jag hade planerat ända sedan vi rev garaget - när vi var absolut klar skulle det dukas långbord...

--- och långbord blev det.

Vi hade en otroligt härlig fest med våra underbara vänner, och festen var verkligen symbolisk. Nu ska vi ta det lugnt, hinna hälsa på vänner och bekanta, ta det lugnt och bara bo och mysa.

Advent i garaget

Sedan i somras har jag också hunnit sticka en del. Senaste projektet är en dubbelstickas vante...

Jättehärligt mönster

Jag har provat på att virka amigurumi sköldpadda

Några sjalar har det hunnit bli - av melerat garn från Ölands ullcentrum.

Höstfärger, blivande julklapp

(ni får vicka på huvudet, blev felvridet foto)

Rödsvart, också blivande julklapp

Min egen...

Lovikkavantar till julmarknaden i Skaulo

Polotröja till lille Erki

och en till storasyster Ella

Mönsterstickat ok

Det har hunnit bli några projekt, men det är mitt sätt att sitta ner. Avslappning samtidigt som man aktiverar hjärnan och producerar något kreativt. Tv intresserar mig inte särskilt längre, datortiden minskar då jag prioriterar annorlunda. Jag har inte haft lust att uppdatera bloggen sedan Ceasar lämnade oss, men nu blev det ett inlägg i alla fall.

Vi var på julmarknad i Skaulo igår. Mysigt då de fixar sånt här i byn. Idag var vi in till stan och handlade färdigt de flesta julklapparna, superskönt! Här hemma har jag fixat adventmys, och nu ska vi bara njuta!

Ha det så gott! Kram

Mitt lillhjärta finns inte mer....

... och jag vet inte hur jag ska hantera det! Kan inte sluta gråta, kan inte tänka på annat... det är det mest fruktansvärda jag någonsin gjort. Hur går man vidare?

Fem veckor gammal

Ceasar föll ihop förra måndagen och slutade andas, men kom tillbaka. Åkte till Gammelstad på onsdag och där gav de honom tre månader. Igår blev han riktigt trött och ville inte äta, dricka eller gå ut så gärna och sen började han gnälla när man rörde i honom. Fanns inget annat att göra än att låta honom somna in.

Mattes lilla älskade goding, spring där tillsammans med dina vänner.

Busa i snön, gnid nosen fram och tillbaka. Ditt hjärta besvärar dig inte mer.

Pappa kom till mig igår och talade om att det var dags, att han tar hand om dig.

Säg åt honom att du vill ha godis, på det sättet som bara du kan.

Åk båt, skäll på fiskar och bit dem. När någon kliar dig, knorra som du brukar.

Riv sönder posten i småbitar, be dem klia magen. Fnys när det är något du inte tycker om.

Och kom ihåg.... matte älskar dig så obeskrivligt mycket, nu och alltid!

Du är världens bästa hund och ingen kan någonsin ersätta dig!

Update!

Har blivit lite pikad på att det saknas uppdatering - jag håller med!

Det har hänt en del sedan semestern. Jobbet har börjat och nu börjat flyta på. Gympan har dragit igång igen och det är så otroligt skoj! Glädjen och energin som kom fram i sommar håller i sig och nu har vi "repstopp" i ett år vilket behövs. Våra måsten sedan vi flyttade in ska inte få ta lika stor del längre utan nu ska vi bo och hinna umgås - både med varandra och med våra nära och kära. Det sista projektet innan vi får slappna av helt är att sätta klinker i garaget, men sen så!

I fredags gjorde jag en otroligt viktig sak. Jag träffade min faster som jag inte träffat på flera år. Tankar om pappa har börjat komma allt oftare och jag fick veta mer om honom, men även om min faster, farmor och farfar, och om mina kusiner. Känns otroligt bra. Märkte många saker hos mig som säkerligen kommer från pappas släkt.

Ska uppdatera med lite höstbilder från trädgården någon gång längre fram. Första frosten kom natten till fredag, men det mesta har klarat sig. September har hittills varit riktigt varm och härlig!

Avslutar med att skicka ett JÄTTEGRATTIS till sötaste Anton nere i Karlskoga som idag fyller ett år. Världens goaste kille!

Semesterrapport

Vi njuter av väder, varandras sällskap och av att få vara riktigt lediga utan några som helst måsten. Noliamässan fick besök av oss två dagar, men bara tre timmar första dagen och två timmar andra dagen. Vi är nu på Jävre fiskecamp och bor i "Harrys lada". Dörren är så liten att vi får böja oss dubbla för att komma ut, men det är charmigt! Robert har tagit mig hit för att jag skulle få känna när större fiskar nappar, och det har jag fått också!

Såhär nöjd var jag igår! Två fina regnbågar! Man kan dock ifrågasätta min fiskeklädsel :)

Det känns dock inte som riktigt riktigt fiske eftersom de är uppfödda i en odling och inte känner till annat än pellets till mat, men man fick komma på en liten teknik för att få upp dem. Dessa två fick jag med fem minuters mellanrum när vi väl kom på hur de fungerar.

Jag inhandlade ett flugspö på Noliamässan som jag hade hoppats på att kunna fiska med, men de skulle aldrig nappa på det. Jag tränar i alla fall lite här, och får ut linan fint nu. Har "bara" fastnat i klänningen två gånger :)

Imorgon åker vi vidare och hälsar på Carola och Tobbe i Råneå och sedan åker vi till Rörbäck och övernattar hos min morbror och hans fru innan vi börjar åka hemåt. Det blev längre semester än vi trott, men vi har inte bråttom hem och myser båda två av att få tid med varandra. Nu ska vi strax gå upp och äta buffé som de tillagar i stora muurikor över öppen eld. Ren- och älgkött, lax med potatis och sallad. Ska bli väldigt gott!