Framsidan börjar byta färg

Imorse när jag vaknade vågade jag knappt känna efter hur blåslagen jag var, men icke! Mådde prima, så kl. 07.00 stod jag ute och började måla det gråa på framsidan.

Den gamla färgen, här kan vi prata om fyra nyanser av brunt!

Och efter dagens målning, så ser det ut såhär! Nu hör nya garaget mer ihop med huset, det har ju bara varit i nyträ sedan förra hösten då det blev klart.

Visst blir det snyggt?! Det är som ett helt annat hus, MITT hus (och Roberts förstås, men han bara jobbar och har inte hunnit ta i en pensel än). Det ser dassigt ut i färgerna nu, men det är för att det började regna precis när jag var klar med målningen. Passade då på att åka till växthuset och gjorde i ordning sommarens balkonglådor.

Balkonglådor

I mitten har jag en Littletunia 'Breezy Pink', och som andra blommande blomma, min favorit - grusnejlika. Längst ut i kanterna Nepeta som kommer att hänga med långa revor nedåt. Till det provar jag en ny sorts "bladväxt" i silver som lyfter fram det rosa.

Hade änglavakt idag

Dagen börjar precis som planerat. Mamma och mommo på väg ut för att hjälpa mig att måla, jag börjar spika ner de spikar på balkongräcket som sticker upp, och går sedan ner till baksidan för att, från byggställningen, spika i de spikar som sticker ut på utsidan av balkongen. Jag börjar klättra uppåt och när jag kommer upp till platån jag skulle stå på, så börjar jag klättra runt för att komma in på den.

Hela ställningen börjar svaja utåt, och VÄLTER! Jag faller handlöst från minst 2,5 meters höjd (2,5 meter vid fötterna). Det enda jag tänker är att jag måste trycka mig ut från ställningen så jag inte får hela över mig! På något sätt landar jag på fötterna och "rullar" ner till sittande... har inte ont någonstans överhuvudtaget. Ställningen ligger en knapp decimeter ifrån mig, den kom ner med ett dån... Granntanten kommer utspringande, skrikande, stackarn hade sett det hela inifrån. Jag säger att jag klarade mig bra, och går in. Ringer till Robert, säger att "han får helvete måla balkongräcket själv", börjar skaka som ett asplöv och tårarna bara sprutar. Han och svärmor kommer springande...

Herregud, jag hade verkligen änglavakt. Från den höjden kunde jag ha brutit vad som helst, och fått hela ställningen över mig... Om jag hade landat en decimeter längre in hade jag fått den i huvudet, ja, över hela mig... Jag hade hammaren hängandes i byxorna, den hade kunnat slå in var som helst. Usch... skakade i säkert en timme efteråt. Känner ingenting av det nu.... Jag hade änglavakt, annat kan jag inte påstå. Sådana här tillfällen får en att fundera på hur snabbt livet kan förändras!

Nedan följer i alla fall lite bilder från husmålningen. Jag är jättenöjd med färgvalet!

Nya husfärgen

Jag kunde inte hålla mig! Var och hämtade färgen till huset idag, ska ju bli storprojekt om några veckor! Skulle testa ett streck för att se kulören på riktigt, men målade hela (jaja, det är ju inte så mycket) framsidan av garaget. Till detta kommer vi att ha "stugrött" runt fönster och dörrar, och fönsterbågarna blir en krämvit färg. Den krämvita kommer också att målas på balkongtaket, balkonggolvet och även på framsidan där taket skjuter ut. Tror det kommer bli riktigt riktigt bra! :)

1976 - känn dig besegrad!

Min helt underbara mamma som alltid ställer upp på alla tänkbara vis ringde mig igår. "Alltså, eran spis... den är ju inte bra. Jag har tittat i ett reklamblad nu, och det finns någon här..." Trodde hon menade att det var dags för oss att köpa en ny... "Och ni ska måla om och kommer inte ha så mycket pengar på ett tag, så jag tänkte att jag köper en". Mamma, som lever på en ganska liten inkomst, sätter alltid sig själv sist. Hon har pratat om att köpa soffa eller glasögon, men när jag sa att det inte kändes bra så talade hon om att det hinner hon, hon VILLE ge oss det här.

Denna spis är precis beställd. Induktionsspis med touchkontroll. Det är annat det än den senapsgula från 1976 som vi har nu. Vreden och plattorna är bytta så alla vred är spegelvända. 1=10 och 10=1. "Obekanta" får aldrig vattnet att koka här ;)

Tack underbart ljuvliga mamma. Det finns ingen som du!!

Projekt på g

Hemma sjuk idag, varit väldigt o-aktiv till nu, kl. 15.00 nästan.. Tog fram dopklänningsstickningen som fått ligga några veckor eftersom jag trodde att jag hade gjort fel. Tydligen så var det rätt, så det var skönt. Här kommer bilder på de pågående projekten!

Mormorsrutefilten växer

Såhär ser dopklänningen ut för tillfället. Mycket kvar!

Igår slog febern till, efter att jag fixat och donat hela dagen. Fick frossa så jag skallrade tänder, och blev jättehängig. Fortfarande dåligt med krafter.. hoppas jag tar mig på jobbet imorgon i alla fall!

Garaget grönskar!

Nu händer det saker i garaget. Det växer på jättebra, och verkar som att de får tillräckligt med ljus. Plantorna hålls korta och stabbiga och utvecklas fint. Har idag omskolat klart, så nu ska de få växa sig starka. Att få gå ut i vårt "växthusgarage" och påta med blommor och jord får mig att koppla av. Jag njuter av känslan av jorden mot händerna, lukten... att gå in dit flera gånger om dagen och titta hur det utvecklas, vad som tagit sig, vilken planta som fått ett nytt blad... Tiden stannar och jag bara är och hämtar ny energi.

Robert har ordnat jättebra bänkar

Perennerna har kommit fint (rosa dubbel riddarsporre, rysk martorn, blåsvingelgräs, svart akleja, rosa salvia, kungsljus har odlats i år. Längst till vänster i bild, dvärgluktärt som är ettårig)

Luktärt i fokus
Pensé från svärmor, ska få stå inne någon dag än

Penséer som ska planteras på farmors grav imorgon. Pensé betyder tanke

Idag är det 11 år sedan min älskade farmor fick somna in, efter att ha fått en hjärnblödning i januari. Hon tappade livsgnistan... Min älskade, älskade farmor. Har tänkt mycket på henne ända sedan imorse. Dagen hon somnade in hade jag precis köpt mina skor som jag skulle ha på grundalbalen...

Min farmor och jag hade en väldigt fin kontakt. Vi var varandras länk till pappa som lämnade oss alldeles för tidigt. Fammo hade flera barnbarn och barnbarnsbarn, men jag var "fammos gullhjärta" som hon alltid kallade mig och jag kände mig alltid speciell. Hon lärde mig att spela kort (Casino, Chicago...) när jag var fem-sex år gammal. Ibland, helst under dagistiden och förskolan, kunde jag "känna mig lite sjuk" och ville åka till fammo. Mamma skjutsade mig till Malmberget. Fammo gjorde alltid iordning Ekströms nyponsoppa med biskvier, Olofssons limpa med bredbar Arbogapastej och mormor Annas inlagda gurka på... Sedan spelade vi kort hela dagen, däremellan satt jag bara i hennes famn och vi kramades... Vilka minnen... Hon gjorde världens godaste kåldolmar, och jag älskade hennes stekta röding... När jag skulle gå blåste jag slängkyssar som hon fångade och stängde in i ett skåp högt upp, för att spara dem. Det ligger nog många slängkyssar i det :)

I somras träffade jag en tjej som arbetar som medium, och jag hade bett fammo att komma, och det gjorde hon... hon finns med mig, men det gör fortfarande ont att inte få krama henne... på riktigt. Älskade farmor, du finns i mina tankar!

Vintern rasat ut bland våra fjällar

Vintern försvann framför våra ögon uppe i fjälls i princip. Det blev mer och mer vatten på isen för varje timme, och vi blev tvungna att åka hem ett dygn tidigare än beräknat. Hemresan kunde ha blivit ett riktigt äventyr, men vi hade "gudarna" med oss, och det gick bättre än förväntat. På fredag hade vi 15-17 grader varmt och bara njöt dagen lång. Har varit en helt underbar vistelse på alla sätt och vis.

På väg upp, till fjällen som skymtar där i fjärran - dit ska vi!




Solen sken underbart på oss!





Vackra vyer

Ceasar mådde som en kung!

Isen har lämnat sina spår...

Denna plats kallas för Spännet, Kaitumjaure tar slut och bergen går ihop

Utsikt från kojan 04.30 på morgonen

Och utsikten från dasset går inte heller av för hackor... där kunde man sitta och filosofera :)

Mycket pimpling blev det, och eftersom det är så klart vatten så ser man fiskarna simma förbi, spännande!

Ceasar älskar att fiska, både på sommar och vinter. Pimpelhålsbevakning pågår

Svärmors "stor"fångst var skoj att smaka på

Robert har fått fisk!

Och! Jag, jo faktiskt, fick också fisk. Det blev totalt 10 fiskar på en halvtimme på hemvägen. Så mycket fisk har jag inte fått i hela mitt liv i princip. Jätteskoj!

Eftersom jag inte tycker om att bara sitta stil hålla man sig sysselsatt

Virkning sittande på renhud, det var något nytt!

Slutligen packade vi ihop, och var på väg hem. Ceasar är startklar, nedbäddad i sovsäck i pulkan

Det var bara synd att vi fick åka hem tidigare än planerat. Däruppe har man tid att bara vara. Ingen klocka som styr ens dag, synintrycken är så storslagna att man bara kan stå och titta, njuta och vara. Inga bekymmer, inga problem, bara njuta av livet tillsammans med sina nära och kära. Ha tid för samtal, funderingar, avkoppling och njutning. Det är vad jag kallar livskvalitet!